I praktiken menas då att man har mottagnings- och inskrivningsdagar måndagar och onsdagar samt operationsdagar tisdagar och torsdagar. Fredagar medverkar man i avdelningsarbetet och patolog-/onkologrond. Man har även gynjour vissa måndagar/onsdagar eller fredagar dagtid.

I "Gynsatsningen" ingår preoperativa bedömningar och övrigt avdelningsarbete där man som "gynsatsare" alltid arbetar heltid och delar allt ansvar för inneliggande patienter tillsammans med överläkare och specialister. Kvinnokliniken i Falun är en medelstor klinik med ca 10 ST-läkare och en avdelning med två sidor där den ena sidan (den benigna sidan som "gynsatsaren" arbetar vid) opererar enligt ovan med ett operationslag på tisdagar och två operationslag på torsdagar. Den andra sidan har blandat maligna och benigna operationer och opererar med ett operationslag på måndagar och ett på onsdagar. På fredagar utförs enbart operationer på akutlaget. Förutom centraloperation har kvinnokliniken även en "behandlingsavdelning" där mindre ingrepp utförs, mestadels hysteroskopier, TVT-operationer, vacuumexcereser och koniseringar.

Efter "Gynsatsningen" har man som ST-läkare blivit så pass självständig att man kan assistera den som gynsatsar vid lättare ingrepp som vissa laparoskopier och prolapsoperationer, beroende på vilka ingrepp man blev mest exponerad för under sin egen "Gynsatsning". Det blir ett naturligt steg vidare i den operativa färdigheten. Man kan även vara placerad vid kvinnokliniken i Mora (som är en del av samma klinik) eller på den maligna sidan. Det är naurligtvis så att det blir mindre operationer att vara med på runtomkring "Gynsatsningen", men totalt sett upplever man på Falu lasarett att man lär sig mer med denna mer intensifierade period som blir under "Gynsatsningen".

Varför uppkom då "Gynsatsningen"? Avdelnings- och operationsarbetet för underläkare fungerade inte optimalt i Falun då många arbetade deltid, hade andra uppdrag såsom kurser och utbildningar och även jourveckor och kompledigt. Detta innebar dels att ST-läkaren inte fick en kontinuerlig utbildning samt att överläkare / specialister fick dra ett tyngre lass på avdelningen. Klinikens överläkare och specialister pratade då ihop sig. Med Dr Leif Holm som ledande initiativtagare och i samråd med underläkarna kom man fram till begreppet "Gynsatsningen".

Vad lär man sig?

Målet med "Gynsatsningen" är att man självständigt skall kunna utföra (förutsatt någorlunda normal anatomi):

•Enklare laparoskopier (laparoskopisk sterilisering, laparoskopisk genomspolning av äggledare samt okomplicerade salpingooforektomier laparoskopiskt).
• Prolapsoperationer utan nät (främre plastik, bakre plastik, cervixamputation).
• Hysteroskopi (diagnostiska samt extirpation av polyper).

Man skall även självständigt, eller under handledning, beroende på hur många av nedanstående ingrepp man blivit exponerad för, kunna utföra:
• Abdominell hysterektomi.
• Laparoskopiska cystenukleationer.
• Laparoskopiska tubotomier/tubektomier vid extrauterin graviditet.
• Laparoskopiska salpingektomier.
• Laparoskopiska peritoneumresektioner p.g.a. endometrios.

Under "Gynsatsningen" brukar man även bli bekant med vaginala hysterektomier (ofta prolapser) och cystoskopier. På samtliga operationer på benign sida är tanken att ST-läkaren skall stå som förstaoperatör och ta ansvaret för operationspatienterna. Successivt blir man under "Gynsatsningen" mer och mer självständig men med tillgång till handledning vid behov, så att man får utvecklas under ansvar. Denna lösning har på Kvinnokliniken i Falun fungerat mycket bra och samtliga läkarkategorier är nöjda med upplägget. För överläkare och specialister innebär det att ST-läkaren på "Gynsatsningen" alltid är närvarande och har kontroll över avdelningsarbetet samt tar ansvar för operationsverksamheten. För ST-läkaren innebär det en möjlighet till en mer sammanhängande tid på operationsavdelningen där man på relativt kort tid kan samla på sig mycket erfarenhet och få en chans att bli självständig på de mer basala ingreppen. Detta ligger sedan som en grund för den resterande kirurgiska utbildningen under ST och fortbildningen efter specialisering. Detta tror man gör det enklare att komma till vid operation under resten av ST-tjänstgöringen och efter att man har blivit specialist. Man får även tillfälle att följa mer komplicerade inneliggande fall och får även följa upp jourfallen som läggs in dagligen. Vid ett lasarett som Falun är det även viktigt att alla lär sig att utföra dessa mer basala ingrepp då man senare som bakjour, oavsett om man blir obstetriker eller opererande gynekolog, måste kunna behärska t.ex. laparoskopiska tubotomier/tubektomier vid extrauterina graviditeter.

Man har lagt "Gynsatsningen" någonstans i mitten av ST-tjänsten och framåt så att man, när man börjar, redan har en viss operativ vana. Se även artikeln kring kirurgiska färdigheter efter ST som information kring hur de kirurgiska färdigheterna skiljer sig mellan ST-läkare generellt i landet och ST-läkare som genomgått "Gynsatsningen".

Har du frågor om projektet "Gynsatningen" så är du välkommen att kontakta kvinnokliniken i Falun. Behöver du hjälp med att hitta kontaktuppgifter så hör av dig till OGU-styrelsen.