Könsdysfori, uppdatering.
Zoom Möte.

Deltagare:

Alkistis Skalkidou,

Hans Frykman,

Katarina Lampen Mondzo,

Kerstin Gullberg, 

Natalia Cruz,

Annika Strandell,

Anna-Clara Spetz Holm,

Anna Simu,

Nina Sommerfeld,

Hilde Löfvquist,

Anna Maria Iglesias,

Frida Hosseini,

Piotr Slawinski,

Katarina von Bothmer Östling,

Angelika Hirschberg Linden,

Hedvig Andersson,

Rebecca Götze Eriksson,

Hanna Rydberg,

Zhoa Saket,

Tord Naessen,

Karin Willstrand, 

Gunnar Kratz,

Malin Indremo,

Georgios Karamanis. 

Alla välkomnas till mötet. Presentation av programmet och deltagarna presenterar sig kort
1. Psykologiska teamet i Uppsala (Georgios Karamanis, psykiatriker, Malin Indremo, psykolog) ger oss en grundlig genomgång av utredningsgång vid könsdysfori. Sammanfattningsvis så startar utredning först vid 12 års ålder (Tanner2), anledning till det är att de flesta ändå stannar kvar men kan behöva stöd. Mellan 12-16 år kan det vara aktuellt med ”stoppad” pubertetsutveckling, men fn är detta pausat förutom i studier (vilka för närvarande inte är igång). Medicinsk hormonell delvis reversibel medicinering kan ges från 16 år, medan irreversibel hormonell behandling ges först vid 18 års ålder. Lång process vid utredning. Minst ett år. Flertal kontakter med vård; psykiater, teamkonferenser, psykolog osv. Från nybesök till diagnos ca ett år. Därefter ”real life experience” där man måste leva fullt ut som det ”andra könet” under minst ett år. Därefter kan tillstånd sökas från Socialstyrelsen, Rättsliga Rådet för tillåtelse av underlivsoperation. För att kirurgiskt få avlägsna könskörtlarna krävs tillstånd från Rättsliga rådet och detta först efter 23 års ålder, dock tidigare om synnerliga skäl finns. Siffror på hur många som ångrar sig är svåra att exakt tolka. Studier har visat på mellan 0.5-2% men det kan då röra sig om att man ångrar delar då man inte fick avsedd effekt eller att man ångrar hela könsbytet.

2. Prof. Alkistis Skalkidou (AS), gynekolog, Uppsala universitet gick igenom hormonell behandling och förberedelser inför detta. Diskussion om fertilitetsbevarande åtgärder. Etiska svårigheter både vid sparande och vid framtida användning. Fertilitetsbevarande behandling hos FtM kan rent teoretiskt utföras även efter en tids testosteronbehandling, men ofta är förutsättningar då sämre pga atrofiska förhållanden i vagina/smärta och ”sovande ovarier”. Därutöver finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att bedöma hur en tids testosteronbehandling påverkar gameterna. Manliga gameter enklare att spara.
Ofta startas menstruationsreglerande behandling innan behandling med androgener hos FtM.
För FtM är testosteronbehandling ofta tillräcklig för att hämma HPO-axeln. Men MtF behöver ges GnRH/androcur (viss försiktigthet pga rapportrer om meningeom) /Spironolakton (fungerar bäst hos äldre män) i kombination med östradiol som ges i högre doser än MHT. Även inspel om att kombinerade p-piller kan reducera testosterondoser kraftigt enl Angelica Hirschberg-Lindén, på en månad. Detta används fn ej i Uppsala enl AS.

3. Mötet med FtM som söker för olika gynekologiska besvär och dess handläggning diskuterades av gynekolog Karin Willstrand, SöS, Stockholm. Bra bemötande viktigt. Relevanta och öppna frågor. Pronomen? Heterogen grupp, en del FtM kan gyn-undersökas problemfritt, andra inte alls. Tips; återbesök efter förbehandling med ovesterinkräm några veckor, EMLA innan undersökning. Rektalt USG kan göras vb. Ofta rodnad introitus o vagina och cervix atrofisk.
En hel del har aldrig haft sex, fråga om de haft sex med någon annan person, vilken typ, om partner har spermier etc. Viktigt för att utröna behov av cervixcancerscreening, preventivmedelsbehov. Vilka läkemedel används? En del har avslutat sin testosteronbehandling då de är nöjda med det resultat den givit och därmed anser att de inte behöver behandlingen längre (irreversibla manliga hormonella förändringar av kroppen).

Vid blödning som uppstår efter start av testosteron, utreds som hos CIS-kvinnor. Behov av att öka testosteron? Evt tillägg gestagen eller GnRH.
Gällande preventivmedel, saknas studier, man vet att viss aktivitet förekommer ovariellt under testosteronbehandling, så ovulation kan ej helt uteslutas, viktigt om spermiebärande partner. Rekommenderas gestagener, p-stav fungerar ofta med mindre blödningstrassel än hos CIS-kvinnor. Spiral. Kan använda samma som CIS, men KW har ingen egen erfaernhet av det.
Ofta nedre buksmärta hos dessa FtM efter start av testosteronbehandling. Man finner ingern orsak. Hormonell behandlning med ökade könssteroider verkar ej fungera (om man inte t.ex har en underliggande endometrios etc). Verkar som att hysterektomi reducerar smärtan påtagligt. Studier pågår.

4. Kirurgiska metoder för FtM respektive MtF presenterades av Professor Gunnar Kratz, US Linköping. Det är enklare att få ett fungerande könsorgan som dessutom ser naturligt ut hos MtF då det finns tillräckligt med vävnad att använda. FtM är mer bekymmersamt då vävnad inte räcker till för att skapa ett fullt funktionellt könsorgan samtidigt som det ser naturligt ut. Finns två varianter, den ena då en funktionell ”minipenis” skapas med uretra och innerverad glans penis eller en form av fallos byggd av hud-lambåer och annan vävnad. Om allt fler unga stoppas i sin pubertet och kommer tidigare till kirurgi kommer det att skapa nya utmaningar.

5. Övriga frågor:
- Natalia inledde med att visa en digital mall för journalsystem som är under utveckling inom Region Stockholm (Regionalt arbetsgrupp inom klimakterievård) avsedd att använda för beslutsstöd och förenkling av värdering av symtom relaterade till menopaus.

 
- Vidare diskuterades att dystymi kan förbättras med MHT dock med betoning på att det inte gäller depression.
LMV kommer att komma med nya rekommendationer, AHL, AS, NC medverkar i den gruppen tillsammans med andra gynekologer, allmänläkarna, onkologer, kardiologer och apotekarna.

- Hans Frykman påtalade fytoöstrogeners påverkan på tumörer, som antiproliferation, ökad apoptos, minskad angiogenes, antioxidativ och antiinflammatorisk verkan. Fytoöstrogener föreslås som behandlingsalternativ till kvinnor med svåra vasomotorsymtom med bröstcancer som har kontraindikation för MHT. Dock finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag i form av randomiserade studier att stödja detta på i nuläget.

- Diskussion om hur framtida ARG-rapporter ska utformas. Vid Riks-ARG togs detta upp och vi verkar gå mot digitala skrifter som kontinuerligt kan uppdateras samt om möjligt också finns digitalt i ett format som underlättar utskrift (ex PDF). Detta är något som vi kan diskutera framgent via mejl, då endast ett fåtal medlemmar var kvar vid mötets slut.

-Nästa möte: Återkommer, men sannolikt Zoom/hybrid februari/mars 2022.
Diskussionspunkter till nästa möte emottages tacksamt.

Tack för ert deltagande önskar Natalia och Anna-Clara.