Närvarande via ZOOM:
Alkistis Skalkidou, Natalia Cruz, Angelica Lindén Hirschberg, Mats Hammar, Inger Sundström Poromaa, Ewa Hellberg, Kerstin Gullberg, Katarina von Boshmer Östling, Piot Slawinski, Hilde Löfqvist, Hans Frykman, Carmen Inez Henze.

Alkistis hälsar alla välkomna och går igenom ZOOM systemet snabbt, så att alla kan de viktigaste funktionerna och kan följa med under mötet. 

Vi går igenom och diskuterar några punkter vi har fått frågor om vad gäller MHT-råden: 

1. Är ultraljudsundersökning en nödvändig del av gyn undersökningen?   

Läkarna för primärvården känner sig osäkra härvidlag och uppfattar rådet att göra gynekologisk undersökning i anslutning till insättande av MHT (om inte nyligen gjorts) även inkluderar ultraljud.  

Vi kommer överens att komplettera texten med ”Ultraljud görs vid behov”.   

Vi diskuterar även om kvinnor på dydrogesteron-innehållande MHT behöver följas upp med regelbundna ultraljudskontroller som det nu står för progesteron.  I övriga Europa lär inget sådant råd finnas.  

Vi väljer att avvakta med ändring av rekommendation tills finska studier kommer.  

1. Hur ska vi tänka kring dosen av Primolut-nor som borde vara lägre än Provera i sekventiell/utglesad regim? Vi diskuterar ganska länge i gruppen om olika alternativ och Alkistis får göra ett försök till formulering och mejla MHT-gruppen.  

1. Vilka patienter ska gå till gynekolog resp. allmänläkare.  En tredjedel av MHT-förskrivning i landet sker via primärvården just nu.  Som jämförelse då över 50% använde MHT på 90-talet, får nu ca 10% av kvinnor som kommer in i klimakteriet hormonbehandling.  

De flesta kvinnor med klimakteriebesvär skulle kunna påbörja hormonbehandling hos allmänläkare.  Det finns dock vissa patienter som behöver träffa en gynekolog i första hand: 

Kvinnor med särskilda tillstånd som till ex: 

1- POI 

2- Anamnes på bröst- ovarial eller endometriecancer 

3- Diabetes 

4- Risk för kardiovaskulära sjukdomar 

5- VTE 

6- SLE 

7- Nedsatt libido 

Sammanfattningsvis, rekommenderas kvinnor med moderat kardiovaskulär risk (DB, VTE, SLE) transdermalt östradiol istället för tablettbehandling eftersom transdermalt östrogen inte har visat sig påverka blodtryck, triglycerider och glukosmetabolism negativt. För endometrieskydd kan dydrogesteron och mikroniserat progesteron vara att föredra jämfört med gestagen. 

Inger Sundström Poromaa lyfter frågan kring bedömning av graden av kardiovaskulär risk.  Vi bestämmer att vi kommer att diskutera detta tillsammans med representanter från Allmänläkarföreningen. 

Vi presenterar nya publikationer/ studier:  

Natalia Cruz och Mats Hammar presenterar några nya studier-rekommendationer som har kommit.   

1. De rapporterar även från mötet med Tomi Mikkola den 10 mars om dydrogesteronanvändning.  Studier är på gång i Finland där man kommer att jämföra dydrogesteron-innehållande MHT vs. andra preparat vad gäller olika utfall, 1994-2018.  Snart kommer resultaten.  

2- ” Heart fat and carotid artery atherosclerosis progression in recently menopausal women: impact of menopausal hormone therapy: The KEEPS trial” (Compared with t-E2, o-CEE appears to slow down the adverse effect of increasing PAT on progression of atherosclerosis. Whether this beneficial association is specific to CEE or to the oral route of CEE administration is unclear and should be assessed further). Vi ska inte glömma att oralt östradiol har positiva effekter på HDL.  

3- “Menopause symptom management in women with dyslipidemias. EMAS clinical guide, maj 2020” 

• Transdermal estrogens should be used in women with hypertriglyceridemia.  
• Micronized progesterone or dydrogesterone are the preferred progestogens due to their neutral effect on the lipid profile. 

• Tibolone may decrease TC, LDL-C, TG and Lp(a), but also HDL-C concentrations. 
• Low-dose vaginal estrogen and ospemifene exert a favorable effect on the lipid profile, but data are scant regarding dehydroepiandrosterone (DHEA). 
• Non-estrogen-based therapies, such as fluoxetine and citalopram, exert a more favorable effect on the lipid profile than do sertraline, paroxetine and venlafaxine. 
• Non-oral testosterone, used for the treatment of hypoactive sexual desire disorder/dysfunction, has little or no effect on the lipid profile. 

 4- Angelica Lindén Hirschberg tar upp svagheter med Lancet meta-analys kring bröst cancer risk.  Vi informerar om mötet med Viveca Odling från Läkemedelsverket och den planerade uppföljningen. 

Vi fortsätter med att diskutera hur vi bäst kan sprida riktlinjerna inom och utanför SFOG.  Möte med representanter från allmänläkarföreningen vore att föredra för att kunna planera.  Mats Hammar kommer att kontakta SFAM.     

Vi diskuterar även kring vår hemsida och föreslår några förändringar-modifikationer, inkl. ett nytt avsnitt som heter FAQ där vi kommer att publicera vanliga frågor som kommer in till gruppen, med respektive svar.  

Katarina von Bothmer-Östling tar upp frågan kring Turnerpatienter i Göteborgsregion.  Turnercentrum finns i Umeå, Uppsala och Stockholm (Karolinska) dit man alltid kan skicka remiss.   Det är dock oklart hur omhändertagandet ser ut i Göteborg och Lund.  Enligt gällande riktlinjer ska gonadektomi utföras om patienten har påvisad Y-linje i blodet.  

En annan fråga som Katarina lyfter är mammografiregistrering och de frågor som ställs då.  De kan vara en viktig informationskälla för forskning i området.  Alla tar reda på hur det ser ut inom sina respektive regioner och rapporterar in till Alkistis som gör en kartläggning.  

En till fråga rör preparaten Estrokad och Blissel hos patienter med bröstcancer.   

Estokad innehåller lägre dos jfr med Blissel och skulle kunna användas i likhet med Blissel, dock har antagligen Blissel bättre effekt på slemhinnorna. Nyligen har en studie publicerats på bröstcancerpatienter med adjuvant aromatasbehandling som stödjer effekt och säkerhet med Blissel till den patientgruppen (Hirschberg et al Menopause 2020 Feb 10).  

Hilde Löfqvist lyfter frågan om ett forum för klimakteriefrågor efter tysk modell (Deutsche Menopause Gesellschaft, DMG).  Huruvida om detta kan implementeras i Sverige diskuteras.  För närvarande kommer frågor kring MHT in till Endokrin ARG som är under SFOGs regi.  Men det kanske borde undersökas vidare om kollegor i landet skulle vilja ha en fristående organisation som fokuserar just på MHT frågor.  Hilde skickar in förslag till kort enkät som kan spridas inom SFOG och SFAM för att kartlägga intresset i landet.   Vi skulle kunna även ha en stängd Facebook eller SLACK grupp där intresserade kollegor skickar frågor till experter i området.  En idé är även att anordna webbinars för kollegor inom landet och bjuda in nationella och internationella föreläsare.  

Hans Frykman önskar diskutera några förslag till justering i vårt dokument, inkl. några nya referenser.  Vi kommer överens att eftersom dokumentet ändå ska revideras 2021, avvaktar vi med dessa, men arkiverar förslagen så att vi diskuterar dem när vi inleder revideringsarbetet.  Än så länge ändrar vi bara där det står felaktigheter eller om vi ska förtydliga något.  

Vi diskuterar förslag på ny ordförande (Natalia Cruz) och sekreterare (Anna-Clara Spetz Holm) som tillfrågas.    

Vi sätter datum för mötet i höst och bokar 13 oktober fm för Endokrin ARG möte och 13 oktober på em för möte för SFAM.  

Vid pennan, 

Alkistis Skalkidou 

 Justeras, 

 Natalia Cruz och Angelica Lindén Hirschberg